I onsdags kunde man läsa om hur vi arbetar i vår klass i tidningen HD!

Dammhag lyfter fram språkkunskaperna

Hur kan resultaten i skolan förbättras? Jo, bland annat genom att försöka öka språkförståelsen. På Dammhagskolan och Pilängskolan arbetar man intensivt för att få eleverna att erövra en av livets allra viktigaste ingredienser: Språket.

Jessica Hyrefelt är klassföreståndare för modellklass 4 B på Dammhagskolan. I klassen går 14 elever som tillsammans representerar 7 olika nationaliteter och talar 7 olika språk. Men, hon tycker inte egentligen att språket ställer till några problem. För ett par gånger i veckan finns också modersmålslärare på plats. Och ett språk består ju inte bara av det talade ordet, utan kan även uttryckas i bilder eller med kroppen. Dessutom arbetar de mycket i grupp, då kan eleverna ta hjälp av varandra och tillsammans finna svaren.  

Hur ger man uppmuntran och förstärker det positiva, samtidigt som man ställer krav? Denna frågeställning jobbar man aktivt med på Dammhagskolan och Pilängskolan i Landskrona i det pågående projektet "Utsikter", som man inspirerats till genom ett liknande projekt i Helsingborg.

På Dammhagskolan och Pilängskolan går barn i årskurserna F-9. Cirka 95 procent av barnen har annan etnisk bakgrund än den svenska. Så när Lena Andersson, rektor för de lägre årskurserna på Dammhag, läste om vad man gjort i grannstaden, tänkte hon att dess idé kunde appliceras på hennes elever.
Om man lyckas, hoppas Lena Andersson att integrationen ska förbättras.
– Vi vill "vaccinera barnen" mot att hamna i utanförskap, förklarar hon.
Man fann det bäst att fokusera på nyanlända arabisktalande barn och ungdomar, eftersom det inom detta område finns såväl kompetens som tillgänglig forskning. Redan 2007 plockades några barn och deras familjer ut. Med hjälp av olika slags tester och samtal, kartlades och följdes de upp under två år.
Det blev tydligt att språkförståelse är oerhört viktigt för att skolan ska fungera på bästa sätt. För att slippa onödiga språkrelaterade missförstånd, anställdes en speciell språkpedagog som utförde tester på både arabiska och svenska. En ingång direkt på modersmålet gjorde processen såväl enklare som snabbare.
Man analyserade också barnens matematiska förmåga. Resultaten visade att det behövdes en ordentlig satsning på matematik.
Dessutom tycks det som om språket förbättras exempelvis genom matematiken, där man fokuserar på aritmetiken – de fyra räknesätten addition, subtraktion, division och multiplikation – och de olika begrepp som används i matematikundervisningen.
Testerna har gjorts både i höstas och i början av vårterminen. Efter första tillfället visade analysen att läsförståelsen var ganska låg hos en del barn. Genom att låta dessa komma en stund tidigare varje morgon eller stanna kvar lite på eftermiddagen för att arbeta med särskilda datorprogram, och få specialuppgifter med fokus på läsning och läsförståelse, så har man fått bättre resultat i andra testet.
– Vi har märkt att det fungerar bättre så, att de får en dos varje dag, än att man jobbar kanske en dag i veckan.
För att djupdyka ytterligare i språkets betydelse har man valt ut två modellklasser. På Pilängskolan är det för närvarande en andraklass som är utvald, på Dammhag är det en fjärdeklass. Till dessa klasser är logopeden och forskaren Eva-Kristina Salameh och specialpedagogen Carina Olsson kopplade och de testar regelbundet barnen i ordförståelse för att utröna hur mycket svenska ett barn kan, som har detta språk som andraspråk.
Testerna kodas på ett speciellt sätt, vilket gör att man på ett tämligen enkelt sätt kan se var extra resurser behövs sättas in. Modellklasserna utgår från forskning som visar att man genom att tillämpa olika framgångsfaktorer, till exempel modersmålsundervisning, studiehandledning och föräldrasamverkan, kan framgångsrikt utveckla tvåspråkiga elever.
Med hjälp av genrepedagogik, där man i alla ämnen fokuserar på vilka ord som är relevanta för det specifika ämnet och hur just sådana texter är uppbyggda, får eleverna ytterligare språkliga byggstenar att använda. Tanken är att alla skolans lärare ska utbildas i genrepedagogik framöver.

Anna Söderquist anna.soderquist@hd.se0418-49 65 06